christmas thoughts

En liten absence på ungefär två veckor men ni och jag är ju vana by now.. Tänkte bara kika in och skriva en liten påminnelse till alla som nu i juletider känner ångest och mår dåligt över hur mycket man egentligen vill ge i jämförelse med vad man kan ge. Detta må låta klyshigt och något motsägelsefullt eftersom jag älskar julen och bara vill ge ge ge men såhär är det: alla har inte råd. Det är inte alla som firar jul. Det finns de som inte ger julklappar till varandra för att ekonomin inte tillåter, utan bara har varandra. MEN det här är verkligen inte så bara.

Om jag inte hade min fina familj och min älskade pojkvän, mina fina fina vänner och mina släktingar och alla andra ytligt bekanta i mitt liv så hade materiella ting inte gjort någon som helst skillnad. Julklappar är någonting som man ÖNSKAR sig, inte som man inte kan leva utan. Det är önskemål på saker som man skulle vilja äga, använda eller uppleva. Om man inte äger, använder eller upplever det som man önskar sig - spelar det egentligen någon roll?

Som sagt kommer jag att köpa julklappar och jag kommer lägga en hel del på gåvor. Men det jag försöker få fram här är inte att jag sitter här och har dubbelmoral, utan att om jag inte hade möjligheten att spendera pengar på julklappar så hade inte mina vänner, min familj, min pojkvän eller någon annan gillat eller älskat mig mindre för det. Det är värmen och kärleken från andra människor som är den finaste gåvan vi kan ge till varandra, allting utöver det är endast en bonus.

Så sitter du hemma och har en klump i magen eller mår jättedåligt över att du inte kan ge de du älskar det du anser att de förtjänar - sluta. Även om du inte ger din familj eller din partner någonting i jul kommer han/hon inte älska dig mindre för det. Kärlek kan inte köpas för pengar, så det viktigaste i jul är inte att kunna ge eller få den finaste julklappen. Det viktigaste är att visa hur mycket man uppskattar varandra, skrattar ihop och umgås. Finare julklapp än så kan ingen få, enligt mig.

priorities

Trodde att tremilen för damerna började vid halv två idag, vilket nu resulterade i att det redan har gått en halvtimme sedan loppet startade, och Johaug ser ut att ha övertaget helt och hållet så vet inte om det blir vidare kul att kolla vidare. Har iallafall spenderat förmiddagen med näsan i skolböckerna. Tråkigt nog har jag inte alls haft läsarhjärna idag så det har gått lite trögt, därför tar jag en liten paus nu och laddar om i hopp om lite bättre flyt senare.

Tänker tillbaka på när jag gick ut nästan varje helg. Självklart var det roligt precis i början och något år framåt också när allt var nytt, men jag känner inte alls det där suget efter att gå ut varje helg längre. Skulle nog klara mig minst ett halvår utan utgång utan problem. Just att gå ut har verkligen tappat sin charm då det oftast är trångt, dyrt och inte särskilt roligt om man bortser från dansandet som ju egentligen är anledningen till att gå ut. Tycker om att sitta ute på sommaren och ta några cider i gott sällskap, men ofta när man går ut så splittras ju alla och drar åt olika håll och då tar det roligt inte alltför sällan slut. Hursom - det är ju endast positivt att inte ha samma längtan efter utgångar mer då det är billigare och mer hälsosamt (då jag dricker alkohol när jag går ut) att välja att spendera mina helger på annat vis. Spela tv-spel, plugga, gå ut och äta, kolla på bio, träffa mina vänner eller plöja serier lockar mycket mer än bakishäng med tomt konto på söndagar. We all have our priorities!
 
Vet inte varför men jag älskar denna bild så mycket haha <3


keep your eyes on me

Börjar sakta men säkert ge upp hoppet om att klara den kommande tentan - hur svår kan en B-kurs vara egentligen? Kämpar i vanlig ordning på som vanligt iallafall men är mentalt förberedd (och inställd, tyvärr) på ett underkänt, men det får jag fixa senare. Känns som att det är så mycket på en och samma gång så jag hinner knappt andas. Ett dygn med 24 timmar räcker inte till, jag behöver dubbelt så mycket.

Nu ska jag iallafall sova och imorgon blir det ett tandläkarbesök eftersom min visdomstand krånglar igen, hur lägligt? Men huvudet högt och ryggen rak får vara mitt mantra just nu. Annars kollapsar jag.